Forskning i Region Västmanland
Regionens forskningsinfrastruktur ger support, stöd och service till forskare och forskningsprojekt som är knutna till regionen. Vi utbildar, handleder och driver egen forskning.
Forskningen är bred och spänner över många fält, framför allt inom hälso- och sjukvården men även inom regionens övriga verksamhetsområden.
Vi samverkar med universitet, högskolor, kommuner och näringsliv.
Syftet med forskningen är att studieresultaten ska leda till bättre vård och service för regionens invånare.
Samlad information för dig som forskar i Region Västmanland
På denna webbsida (med undersida) har vi samlat information för dig som är nyfiken på att börja forska och för dig som är doktorand eller forskare.
Vill du veta mer om söka anslag, forskarförodnanden, kurser/seminarier, vetenskaplig publicering m m klickar du här
Intresserad av att börja forska?
Du som är intresserad av att börja forska är välkommen att kontakta oss för en vetenskaplig konsultation. Tjänsten är öppen för dig som är anställd av Region Västmanland eller av en samarbetspartner till regionen och som vill diskutera tankar kring forskningsprojekt. Du behöver ingen färdig forskningsplan, det räcker med en idé. Vi rekommenderar även en vetenskaplig konsultation före ansökan om projektanknytning.
För att boka en konsultation, beskriv ditt ärende i ett mejl till forskning@regionvastmanland.se
Forska i Region Västmanland
I Region Västmanland finns goda förutsättningar att bedriva forskning med hög kvalitet. Du som är anställd i Region Västmanland eller hos en samarbetspartner till regionen, kan på olika sätt få stöttning i din forskning av CIFU Forskning/CKF.
Den forskning som bedrivs vid CIFU Forskning/CKF är bred och spänner över många olika områden - från sjukvårdsorganisation till barn och ungdom, mag- och tarmsjukdomar, cancer, epidemiologi, folkhälsa, fysioterapi, hjärt- och kärlsjukdomar, infektion, kvinnohälsa och mödravård, psykiatri, tandvård, ögon, öra-näsa-hals, anestesi och intensivvård. Vi studerar risk- och skyddsfaktorer för olika sjukdomstillstånd, samt hur olika behandlingsalternativ påverkar patienten på kort och lång sikt.
En av flera huvuduppgifter är att bedriva forskning i direkt kontakt med patienter, till exempel i form av läkemedelsstudier eller andra terapistudier. En annan typ av forskning, som bedrivs vid CKF Västmanland, är så kallad översättningsforskning, vilket betyder att man överför de grundläggande kunskaperna från grundforskning till praktiskt kliniskt arbete. Handledning och utbildning av doktorander till självständiga forskare är en annan huvuduppgift.
Arbetet vid CKF Västmanland sker i väldefinierade forskningsprojekt. Här finns en samlad kompetens vad gäller vetenskapsmetodik, biostatistik och epidemiologi. Verksamheten riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvården och tillsammans arbetar vi för att höja standarden på den rutinsjukvård som bedrivs.
Forskningsinfrastruktur - CIFU Forskning
Forskningsinfrastruktur - CIFU Forskning
CIFU Forskning
CIFU Forskning inspirerar och möjliggör forskning inom Region Västmanlands verksamhetsområden. Syftet är att bidra till ökad patientsäkerhet och högkvalitativ, evidensbaserad vård. Vi arbetar både kortsiktigt och långsiktigt med att utveckla, samla, förvalta och sprida kunskap i regionen.
CIFU Forskning har en bred kompetens inom vetenskapsmetodik, biostatistik, samt klinisk och folkhälsovetenskaplig forskning. Vi utvecklar och vidareutvecklar den vetenskapliga verksamheten och kompetensen inom hälso- och sjukvård i Region Västmanland. Vi ger support, stöd och service till forskningsprojekt inom hela regionen samt ger forskningsrelaterad utbildning och vetenskaplig handledning. Vi erbjuder en kreativ forskningsmiljö för medarbetare inom regionen.
Centrum för klinisk forskning (CKF)
Ett avtalsbaserat samarbete mellan Region Västmanland och Uppsala universitet om forskningsmöjligheter för regionens personal. Regionens forskningsförordnanden samt interna forskningsmedel är placerade under CKF.
Arbetet i dessa verksamheter utförs ofta över gränserna.
Samverkansavtal med Mälardalens Universitet
CIFU Akademi bildades 2023 och är en gemensam forsknings- och utbildningsenhet mellan Region Västmanland (RV) och Mälardalens Universitet (MDU). Samverkansavtalet ger anställda i RV ökad möjlighet att doktorera vid MDU – liksom att kombinera universitetstjänster med sina ordinarie kliniska arbeten. Universitetet har tillgång till regionen för att bedriva forskning och utbildning inom dess verksamheter.
Administrativa teamet
Administrativa teamet har olika ansvarsområden kopplat till personaladministration, ekonomi, beställningar, forskningsadministration och kommunikation.
Biobankssamordnare
Region Västmanlands biobanksamordnare ingår i ett nationellt nätverk av biobanksamordnare, som samverkar för att underlätta forskningsprojekt och läkemedelsprövningar där biobanksprov ingår. I samordnarens uppgifter ingår att ha ett samlat ansvar för hanteringen av biobankerna inom regionen, föra register över dessa och vara en kunskapsresurs inom området.
För mer information kring Biobanksfrågor se även Biobank Sverige
Kontakt: biobank.samordnare@regionvastmanland.se
Statistikteamet
I Statistikteamet ingår statistiker, datamanagers, systemadministratörer och forskningsassistenter. Statistik teamet handleder och utbildar, ger rådgivning till forskare och doktorander, assisterar forskare och doktorander i datahantering och hjälper till med statistiska analyser. Philippe Wagner är arbetsledare för Statistik-teamet.
Kontakt: philippe.wagner@regionvastmanland.se
Samordnare för kliniska studier
Lisa Söderström är samordnare för kliniska studier i Region Västmanland. Hon är ansvarig tillsammans med Helena Manngård för Region Västmanlands projektdatabas där alla studier som bedrivs inom Region Västmanland ska registreras innan studiestart och uppdateras årligen.
Kontakt: forskning@regionvastmanland.se
Forskningsmottagningen
Forskningsmottagningen har egna lokaler där det tar emot forskningsdeltagare. Detta ger möjlighet att undersöka ett större antal forskningsdeltagare utan att konkurrera med den övriga sjukhusverksamhetens behov. Verksamheten är flexibel och skräddarsys efter aktuella projekt. Mottagningen har även ett eget laboratorium som är utrustat med patientnära analyser, centrifuger, -20 frys och lågtemperaturfrys.
På mottagningen arbetar sjuksköterskor med specialistkompetens inom operation, intensivvård och kardiologi - alla med forskningsutbildning inom ICH-GCP (god klinisk prövningssed). Det finns mångårig erfarenhet av forskningssjuksköterskans arbete när det gäller kliniska prövningar, registerstudier och akademisk forskning. Forskningsmottagningen har också en medicinskt ledningsansvarig läkare med särskild kompetens inom kliniska studier och GCP.
Forskningsmottagningen kan erbjuda:
- Genomförande av forskningsstudier inom olika verksamheter
- Hjälp med studieupplägg
- Provtagning, undersökning, intervjuer och tester enligt studieprotokoll
- Hantering av biologiskt material som centrifugering, alikvotering
- Utformning och inmatning av data i CRF (Case Report Form)
- Administrativ hjälp vid forskningsstudier som tex utskick, bokningar och kallelse
- Kvalitetskontroll av studier
- DXA - bentäthetsmätning och analys av kroppssammansättning
- Spirometriundersökning
Vanliga frågor och svar om forskningsprocessen (FAQ)
På denna sida har vi samlat de mest förekommande frågorna gällande rättssäker forskningsprocess inom Region Västmanland. Sidans innehåll med FAQ-frågor fylls på vartefter.
Vad ska göras inför start av en ny forskningsstudie i Region Västmanland?
Vad ska göras inför start av en ny forskningsstudie i Region Västmanland?
Rättssäker forskningsprocess
Gäller från 1 maj 2022. Studieregistrering/ansökan gäller fr o m 1 maj 2023.
Ansök om att starta studien i Researchweb (alla studier). Här guidas du genom följande steg:
1. Registrera personuppgiftsbehandlingen i studien i Researchwebs projektdatabas
2. Verksamhetschefen skriver ett intyg (finns även i Ledningssystemet) om att studien får bedrivas i verksamheten. Intyget signeras i Researchweb (gäller för alla studier)
3. Ansök till Etikprövningsmyndigheten för humanstudier eller ladda upp godkänd etikansökan
OBS! Forskningsdirektör Kent Nilsson signerar etikansökan till EPM.
4. Upprätta andra relevanta avtal vid behov (biobanksavtal, PUB-avtal) och ladda upp
(5. Diarieför forskningshandlingar (intyg, etikansökan, godkännande) – gäller projekt som skapats/påbörjats i Researchweb innan 1 maj 2023)
6. Avvakta svar att studien kan starta
Vad menas med att "behandla" personuppgifter i ett forskningsprojekt?
Vad menas med att "behandla" personuppgifter i ett forskningsprojekt?
Detta definieras i Artikel 4 i GDPR och inkluderar: insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring.
Vad innebär obehörig åtkomst till personuppgifter?
Vad innebär obehörig åtkomst till personuppgifter?
Någon inom eller utanför organisationen har tagit del av personuppgifter som den saknade behörighet till, exempelvis i samband med ett dataintrång. Obehörig åtkomst kan vara intern eller extern, och kan ske oavsiktligt eller avsiktligt.
Källa: IMY/Integritetsskyddsmyndigheten - Vad innebär obehörig åtkomst? (imy.se)
Vad är ”känsliga personuppgifter”?
Vad är ”känsliga personuppgifter”?
Känsliga personuppgifter är uppgifter som av sin natur är extra skyddsvärda. Det är som huvudregel förbjudet att behandla känsliga personuppgifter, men det finns undantag. Uppgifter som räknas som känsliga personuppgifter:
- etniskt ursprung
- politiska åsikter
- religiös eller filosofisk övertygelse
- medlemskap i en fackförening
- hälsa
- en persons sexualliv eller sexuella läggning
- genetiska uppgifter
- biometriska uppgifter som används för att entydigt identifiera en person
Källa: IMY/Integritetsskyddsmyndigheten - Känsliga personuppgifter | IMY
Vem är behörig företrädare för forskningshuvudman Region Västmanland?
Vem är behörig företrädare för forskningshuvudman Region Västmanland?
Forskningsdirektören. I dagsläget är det Kent Nilsson.
Hur lägger jag till Region Västmanland som deltagande huvudman i en pågående studie?
Hur lägger jag till Region Västmanland som deltagande huvudman i en pågående studie?
Ansökan om ändring i Ethix – Etikprövningsmyndigheten
Tillägg av Region Västmanland som deltagande forskningshuvudman
Vid tillägg av Region Västmanland som deltagande forskningshuvudman i en tidigare etikgodkänd studie ska du svara ”Nej” på frågan om ”ändring av ansvarig forskningshuvudman”.
I nästa steg skall du ange uppgifter om den grundansökan som tillägget gäller och eventuella tidigare ändringsansökningar.
Under Parter skall du uppge information om ansvarig forskare och forskningshuvudman för grundansökan samt eventuella tidigare ändringar.
Här ska du även bjuda in forskningshandläggare samt övriga medverkande.
Fyll i forskning@regionvastmanland.se och tryck på ”Bjud in”.
Kryssa sedan i ”Användare får redigera ansökan” och ”Skicka kopior på alla mail relaterade till ansökan till denna användare”. Så länge en inbjuden medverkande inte accepterat inbjudan kommer en triangel med ”!” synas efter namnet
Under "Skäl till ändring" beskriver du vilken ändring det är som ska göras och varför. Du behöver också beskriva risk/nytta värderingen i förhållande till denna ändring.
Förändringen kan till exempel vara att en forskare i Region Västmanland ska analysera eller bearbeta uppgifterna som redan har samlats in.
Ett annat exempel kan vara för att hitta fler personer som uppfyller studiekriterierna och sjukhuset i Västerås, som hör till Region Västmanland, också ska rekrytera forskningspersoner.
Ett exempel på formulering:
En utav medarbetarna i projektet [eventuellt lägg in namn] har börjat arbeta i Region Västmanland och denna ska bearbeta data i projektet. Därför behöver Region Västmanland läggas till som forskningshuvudman så att medarbetaren har en rättslig grund att behandla känsliga personuppgifter.
Under Signaturer bjuder du in personer för signering.
Observera att vem som ska signera beror på vilken ändring som är gjord. Vid ett tillägg av Region Västmanland som deltagande huvudman krävs endast signatur från ansvarig forskare eller behörig företrädare för forskningshuvudman (den som skickade in grundansökan)
Vad gäller för PUB-avtal inom Region Västmanland?
Vad gäller för PUB-avtal inom Region Västmanland?
T.ex. om en statistiker i en annan region anlitas för att bearbeta data åt en forskare i Region Västmanland.
Svar: Personuppgiftsansvarig (PUA) är den som är ansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i forskningsstudier. I regel är forskningshuvudmannen (exempelvis Region Västmanland) även personuppgiftsansvarig. Personuppgiftsansvarig uppdrar åt ett personuppgiftsbiträde att behandla personuppgifterna på ett visst sätt och sedan återlämna uppgifterna till personuppgiftsansvarig. Biträdet får endast behandla personuppgifter utifrån personuppgiftsansvariges instruktioner och aldrig för egna syften. Enligt Dataskyddsförordningen måste det upprättas ett PUB-avtal med instruktioner till biträdet hur personuppgifterna får behandlas.
Följ denna checklista när det behövs ett PUB-avtal i en forskningsstudie:
PUB-avtal checklista:
- Utred vem/vilka som är forskningshuvudman i etikansökan och hur personuppgiftsansvaret är fördelat. Är det en biträdessituation eller en utlämnandesituation. För stöd i dessa frågor kontakta forskning@regionvastmanland.se
- Anmäl personuppgiftsbehandlingen i Researchweb projektdatabas FoU i Region Västmanland | FoU i Region Västmanland (researchweb.org)
- Om en privat aktör (t.ex. företag) anlitas som personuppgiftsbiträde, ska ny konsekvensbedömning göras enligt mall i Ledningssystemet. Fyll i steg 3 i mallen. Ifall stöd behövs kontakta infosakerhet@regionvastmanland.se
- Fyll i PUB-avtal enligt mall i Ledningssystemet. För stöd med ifyllandet av instruktionen till PUB-avtalet, kontakta regionjurist Birgitta Månsson birgitta.mansson@regionvastmanland.seför att boka in ett möte.
- Rådgör PUB-avtal med informationssäkerhetsfunktionen genom att maila PUB-avtalet till infosakerhet@regionvastmanland.se
- Skicka PUB-avtal till leverantör för påsyn och påskrift– be dem skriva ut PUB-avtalet i 2 kopior, de signerar och återsänder
- Dataskyddsombud dataskyddsombudet@regionvastmanland.segranskar att avtalet är ok och sammanfattar en granskningsrapport som biläggs till direktör inför PUB-avtalstecknande
- Skicka originalet av PUB-avtalet till forskningsdirektör Kent Nilsson med internposten som skriver på båda PUB-avtalen
- Ett PUB-avtal återsänds till leverantör
Får jag använda prover jag redan samlat in till en ny forskningsstudie?
Får jag använda prover jag redan samlat in till en ny forskningsstudie?
Får jag använda prover jag redan samlat in till en ny forskningsstudie?
Att använda prov i ny studie kräver nytt etikgodkännande och nytt biobanksavtal/överenskommelse. En förutsättning är att etiktillståndet för den ursprungliga studien omfattar att prov får sparas för kommande studier. Grundregeln är att det ska finnas ett samtycke. Det finns dock undantag från denna princip, sådana önskemål prövas från fall till fall av Etikprövningsmyndigheten.
Mer information finns i ”Frågor och svar” hos biobanksverige.se Frågor och svar - biobanksverige.se samt i dokumentet ”Principer för tillgång till biobanksprov och personuppgifter för forskning” Principer (biobanksverige.se
Vägledning om etikprövning av forskning på människor
Vägledning om etikprövning av forskning på människor
Etikprövningsmyndigheten har publicerat ett omfattande utbildningsmaterial i vägledning om etikprövning. Klicka på länken nedan och ta del av materialet.
Utbildningsmaterial - Etikprövningsmyndigheten (etikprovningsmyndigheten.se)
Vilket försäkringsskydd finns för deltagare i forskningsprojekt?
Vilket försäkringsskydd finns för deltagare i forskningsprojekt?
All forskning som bedrivs med Region Västmanland som huvudman omfattas av försäkringsskyddet. Detta gäller även friska frivilliga deltagare.
Läs mer på LÖFs* hemsida
Om en skada uppstår är det i första hand patienten som anmäler ärendet till LÖF. Detta görs smidigast genom LÖFs hemsida (klicka här):
Vid allmänna frågor kan LÖF kontaktas på tel 08-551 010 00 eller
e-post info@lof.se
Olika former av informationsmaterial hittar du här
* Löf är regionernas ömsesidiga försäkringsbolag.
Forskningsområden
Forskning som bedrivs vid Centrum för klinisk forskning Västmanland (CKF) har en stark klinisk inriktning. De forskningsprojekt som är anknutna till CKF bör härstamma från dagligt patientarbete.
Vår uppgift är att forska ur patientperspektiv, både kliniskt och folkhälsovetenskapligt, därför omfattar vår forskning flera till synes olikartade områden.
Den forskning som bedrivs vid CKF är bred och spänner över många olika områden, från sjukvårdsorganisation till barn och ungdom, mag- och tarmsjukdomar, cancer, epidemiologi, folkhälsa, fysioterapi, hjärt- och kärlsjukdomar, infektion, kvinnohälsa och mödravård, psykiatri, tandvård, ögon, öra-näsa-hals, anestesi och intensivvård. Vi studerar risk- och skyddsfaktorer för olika sjukdomstillstånd, samt hur olika behandlingsalternativ påverkar patienten på kort och lång sikt.
Vi har olika forskningsprojekt som studerar vården för de allra yngsta, de för tidigt födda, till studier om varför vi slutligen dör. Läs gärna om några av våra forskningsområden nedan.
Utöver detta bedriver CKF så kallad forskarutbildning, det vill säga våra forskare handleder ett stort antal doktorander som gör sina arbeten vid CKF med förankring till olika institutioner/universitet i landet.
Anestesi och intensivvård - Atelaktaser under anestesi
Anestesi och intensivvård - Atelaktaser under anestesi
De flesta patienter som sövs utvecklar atelektaser, det vill säga delar av lungan faller samman. Dessa sammanfallna lungavsnitt orsakar försämrad syresättning under anestesin och kan öka risken för komplikationer, till exempel lunginflammationer. Detta gäller alla som sövs, men risken är störst för äldre, överviktiga och multisjuka som genomgår stora operationer.
Två omständigheter i samband med nedsövning bidrar i kombination starkt till atelektasutvecklingen:
- Patienterna andas av säkerhetsskäl ren syrgas vid inledningen av sövningen, detta kallas preoxygenering.
- Vilolungvolymen minskar, det vill säga den mängd luft som återstår i lungan efter en normal utandning.
Konsekvensen blir att det bildas avstängda delar av lungan som innehåller en hög syrgashalt. Syrgasen tas upp av blodet i lungkärlen och när all syrgas tagits upp kollapsar lungblåsorna varpå atelektaser bildas. Hos en vaken människa sker inte detta, dels för att hela lungan är öppen och dels för att vi andas luft som till stor del innehåller kvävgas som inte kan tas upp av lungkärlen.
Vår forskning kring atelektaser fokuserar på syrgashaltens betydelse samt effekterna av så kallat positivt slut-exspiratoriskt tryck (PEEP). Ett övergripande syfte är att finna kliniskt användbara metoder för en helt atelektasfri anestesi – från nersövning och ända fram till dess patienten avlämnas på uppvakningsavdelningen.
Forskare inom området
Lennart Edmark, med dr
Erland Östberg, med dr
Alexander Larsson, doktorand
Avhandlingar
Lennart Edmark - Reducing Atelectasis during General Anaesthesia
Erland Östberg - Pulmonary Atelectasis in General Anaesthesia
Arbetsmiljö HAPP-19-studien
Arbetsmiljö HAPP-19-studien
En studie om hållbar arbetsmiljö, patientsäkerhetskultur och produktivitet inom offentlig sektor samt konsekvenser av covid-19-utbrottet
Just nu pågår Happ-19-studien, där anställda inom Region Västmanland har tackat ja till att delta genom att skicka in sin e-postadress via regionens medarbetarenkät. På den här sidan får du veta mer om projektet.
Forskning visar att arbetsmiljön har betydelse för medarbetarnas hälsa, både vad gäller risk- och friskfaktorer. Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan innebära ökad risk för ohälsa.
Det övergripande syftet med Happ-19-studien är att undersöka samband mellan arbetsmiljö, hälsa, patientsäkerhetskultur och olika verksamhetsutfall i offentlig sektor. Ett annat syfte är att undersöka hur utbrottet av Covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa, patientsäkerhetskultur och olika verksamhetsutfall i offentlig sektor på kort och lång sikt. Vi kommer särskilt att studera effekter av distansarbete samt förekomst och effekter av etisk stress hos medarbetare inom hälso- och sjukvård.
Kontaktpersoner för projektet är:
Malin Lohela Karlsson
Emelie Condén Mellgren
Klicka här för mer information om studien
--
Medarbetare
- Malin Lohela Karlsson
Studieansvarig, med dr, Region Västmanland, Centrum för Klinisk Forskning Västerås och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Högskolan i Gävle. - Emelie Condén Mellgren
med dr, Region Västmanland, Centrum för Klinisk Forskning Västerås, Uppsala universitet
SAMARBETSPARTNERS
- Gunnar Bergström, professor Högskolan i Gävle, Karolinska Institutet
- Bengt Arnetz, professor
Michigan State University - Kent Nilsson professor,
Centrum för klinisk forskning Västerås, Uppsala Universitet - Sofia Kälvemark Sporrong, professor, Uppsala Universitet.
Bröstcancer
Bröstcancer
Sentinel node, ny teknik för operation av armhålan vid bröstcancer. Nationellt projekt där vi övervakat införandet av den nya tekniken och utvärderat resultaten. Projektet har lett till en ändring av de nationella riktlinjerna för bröstcanceroperation. Det är numer rutin att endast avlägsna sentinel node och lämna övriga körtlar när sentinel node är frisk. Vi har gjort en långtidsuppföljning av patienter opererade på detta sätt utan att se någon ökad risk för återfall, men i gengäld betydligt mindre armbesvär efter operation.
I förlängningen av detta pågår nu ett projekt (SENOMIC) där även patienter med mikroskopiskt engagemang av sentinel node slipper fullständig utrymning, och en internationell studie (SENOMAC) där patienter med upp till två metastaser randomiseras till utrymning av armhålan eller ej.
Vi håller också på och utvärderar en helt ny teknik för identifikation av sentinel node som baseras på magnetiska järnpartiklar som injiceras invid tumören i stället för det radioaktiva ämne som vi tidigare använt. Det underlättar på flera sätt logistiken kring operation och kräver inte de särskilda åtgärder som omgärdar hantering av radioaktivt material.
Projekten har genererat tre akademiska avhandlingar och ett stort antal publikationer. Ytterligare en doktorand arbetar inom projektet.
Vi har också genomfört en randomiserad studie av betydelsen av rehabilitering efter bröstcanceroperation. Nära 400 patienter inkluderades och uppföljning med avseende på livskvalitet, sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion gjordes. Någon betydande positiv effekt av rehabiliteringen kunde inte påvisas, vilket har beskrivits i en doktorsavhandling.
Ytterligare ett doktorandprojekt har avslutats som handlade om manlig bröstcancer
Cancer CAN-studien
Cancer CAN-studien
Kan valet av narkosmedel påverka överlevnaden efter cancerkirurgi?
Narkospersonalen spelar roll! Studier har visat på högre överlevnad för patienter som under och efter cancerkirurgi haft ryggbedövning eller annan omfattande bedövning.
Nästa steg är att följa upp resultaten från djurstudier som visat att också valet av sömnmedel för narkosen kan spela roll för överlevnaden. Risken för återfall och dottersvulster verkar variera beroende på vilket sömnmedel som använts.
I en egen journalstudie av bröstcancer och cancer i tjock- och ändtarm sågs samma tendens. Studien var dock statistiskt för svag för att övertyga. Vi behöver undersöka om misstanken kan fastställas eller inte, givet frågans allvarlighetsgrad, och det faktum att resultaten från djurstudier inte alltid gäller för människor.
I CAN-studien (Cancer and anaesthesia) kommer sömnmedlen propofol eller sevofluran att lottas för den enskilde patienten, återigen för patienter med bröstcancer eller cancer i tjock- och ändtarm. Slumpen kommer att se till att alla faktorer som i.ö. spelar roll för överlevnaden blir lika fördelade mellan de två grupperna, så att det enda som till slut skiljer grupperna åt är sömnmedlet som getts under narkosen. Bägge medlen är sedan länge etablerade världen över, men sevofluran dominerar.
Baserat på vår journalstudie behövs 8 000 patienter för den nu planerade studien (med marginal för bortfall). 5208 deltagare har hittills inkluderats i studien (3 maj 2022).
I nuläget bedrivs studien i (från norr till söder) Skellefteå, Örnsköldsvik, Sundsvall, Uppsala, Västerås, Örebro, Karlstad, Linköping, Västervik, Växjö, Kalmar, Helsingborg, Wroclaw (Polen), Zagreb (Kroatien) samt Peking, Shanghai och Xijing (Kina). Studien koordineras och finansieras från Västerås*.
*Anslag från Region Västmanland, Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebroregionen och Vetenskapsrådet.
CoviDep
CoviDep
Behandling av nedstämdhet via telefon för personer 65 år och äldre under pågående covid-19-pandemi, CoviDep
Studien är nu avslutad.
CoviDep-studien syftade till att undersöka effekten av en psykologisk behandling i korttidsformat för att behandla depressionssymtom hos personer 65 år och äldre under pågående Covid-19-pandemi. Behandlingen gavs helt via telefon och bestod av fyra samtal, ett samtal per vecka.
Behandlingen bestod av två psykologiska interventioner i kombination: Beteendeaktivering och mentala bilder. Beteendeaktivering går ut på att identifiera och genomföra lustfyllda och meningsfulla aktiviteter för att förbättra humöret och minska social isolering. För att förstärka effekten av beteendeaktivering och för att öka motivationen och följsamheten används mentala bilder. Mentala bilder innebär att deltagarna får göra övningar där de i detalj föreställer sig att de genomför de planerade aktiviteterna.
41 personer deltog i studien. Hälften av deltagarna utsågs slumpvis till att påbörja behandlingen direkt, medan de övriga deltagarna utsågs till en kontrollgrupp där de påbörjade behandling efter fyra veckor. Kontrollgruppens mående följdes upp genom veckovisa samtal. Genom detta upplägg kunde vi utvärdera effekten av behandlingen, men samtidigt erbjuda samtliga deltagare behandlingen. Samtliga deltagare fick fylla i enkäter före, under och efter behandling. Enkäter skickas ut 1, 3 och 6 månader efter behandlingen avslutats för att följa upp resultaten på längre sikt. 15 deltagar har också fått genomgå djupintervjuer om hur de upplevde behandlingen.
Frågor om studien besvaras av Johnny Pellas, johnny.pellas@regionvastmanland.se
Medarbetare
- Mattias Damberg, Ansvarig prövare, specialistläkare och docent,
Region Västmanland - Johnny Pellas, Ansvarig för studiens genomförande, leg psykolog och doktorand, Region Västmanland
- Gunilla Schiölde, leg psykolog/ specialist i neuropsykologi, Region Västmanland
- Angelica Norling, forskningssjuksköterska, Region Västmanland
- Marie Stenius-Svensson, forskningssjuksköterska, Region Västmanland
- Tobias Thornell, PTP-psykolog, Region Västmanland
- Ida-Maria Jonsson, PTP-psykolog, Region Västmanland
- Elin Byström, PTP-psykolog, Region Västmanland
Samarbetspartners
- Marie Kivi, leg. psykolog och fil.dr, Göteborgs universitet
- Dr. Julie Ji, University of Western Australia
- Dr. Fritz Renner, University of Freiburg
Hjärt- och kärlsjukdomar SAVa
Hjärt- och kärlsjukdomar SAVa
SAVa - En studie av patienter med hjärtinfarkt och perifer kärlsjukdom bosatta i Västmanland
Den enskilt största orsaken till för tidig död är kardiovaskulära sjukdomar av vilka flertalet betingas av åderförkalkningssjukdom (ateroskleros). Inom Region Västmanland har av tradition bedrivits omfattande forskning inom området aterosklerotiska manifestationer, som t ex hjärtinfarkt, fönstertittarsjuka och förändringar i blodflödet i halspulsådror.
SAVa (Study of Atherosclerosis in Vastmanland) är ett paraplyprojekt för två forskningsstudier som påbörjade inklusion av patienter år 2005 vid Centrum för Klinisk Forskning (CKF) i Västerås. Den ena studien inkluderade patienter med akut hjärtinfarkt (VaMIS) och den andra, patienter med perifer artärsjukdom (PADVa). Gemensamt för de båda studierna inkluderades också kontrollpersoner från den allmänna befolkningen. Inklusionen av försökspersonerna pågick fram till maj 2011 och sammantaget har 2315 försökspersoner genomgått en extensiv undersökning i detta projekt. rojektet finansieras i stor utsträckning av externa medel, huvudsakligen från SparbanksStiftelsen Nya.
SAVa-projektet har en lokal styrgrupp SAVa-projektet har en lokal styrgrupp bestående av docent Pär Hedberg (sammankallande), professor Jerzy Leppert, med dr Emelie Condén, med dr Philippe Wagner och med dr Matthijs Velders.
SAVa-materialet ingick som en del i Emelie Condéns doktorsavhandling Type D personality; psychometric properties of the DS14 and relations to ill-health and coronary heart disease in general and clinical populations 2014. SAVa-materialet ingår även i flera publikationer i Fredrik Calais, Jonas Selmeryds och Emma Skaus doktorandarbeten. Sedan 2014 har SAVa-materialet legat till grund för sammanlagt 12 publikationer i internationella peer-review-granskade tidskrifter.
Projektet har också en egen hemsida där man kan läsa mer om vad som pågår: savastudy.se
Andra forskningsområden
Andra forskningsområden
Mag- och tarmsjukdomar
- Inflammatoriska tarmsjukdomar
- Divertikulit
- Loop ileostomi
Röresleorgan
- Fallprevention
- Fysisk aktivitet på recept - FaR
- Muskuloskeletala besvär vid cerebral pares, höftluxation, skolios och kontrakturer
Hörselorgan
- Stamceller i trumhinnan
- Studier av olika typer av trumhinnerör
- Smaknervsstudien
- Intraoperativ mätning av hörselbensrörligheten
Tobaksavvänjning
- Effektivisering av tobaksavvänjningsbehandling
- Kostnadseffektivitet av tobaksavvänjningsprogrammet
Lokala noden
De lokala noderna är Forum Mellansveriges direktlinje till den operativa verksamheten gällande kliniska studier och är en viktig del av informations- och kommunikationsstrukturen.
Forum Mellansverige är den regionala noden för samordning av kliniska studier och består av sju regioner - Gävleborg, Uppsala, Sörmland, Västmanland, Örebro, Dalarna och Värmland - som är representerade i det regionala styrorganet Samverkansnämnden (Uppdragsansvariga). Den Regionala Noden är en enhet inom det Regionala Forskningsrådet (RFR).
Den lokala noden i Västmanland är en del av Centrum för Innovation, Forskning och Utbildning (CIFU)/Centrum för klinisk forskning Region Västmanland och fungerar som en lokal kontakt och informationsutbytesforum genom att:
- Etablera, utveckla och underhålla nätverk för forskningssköterskor och annan forskningsfrämjande personal/forskningsombud.
- Anordna/förmedla utbildning inom t.ex. GCP, statistik och vetenskapsmetodik.
- Assistera forskare och företag att identifiera intresserade prövare och kliniker.
- Erbjuda rådgivning i frågor rörande kliniska studier.
- Bidra till lokal samverkan av kompetenser och resurser inom kliniska studier.
- Administrera region Västmanlands projektdatabas där alla forskningsprojekt i region Västmanland registreras och publiceras.
Den lokala noden medverkar också i regionala och nationella utvecklingsprojekt tillsammans med Forum Mellansverige.
Kontaktperson: Lisa Söderström, lisa.soderstrom@regionvastmanland.se
Biobank information
Biobankslagen reglerar hur prov från människa får sparas och användas.
Lagen har kommit till bland annat för att stärka patientens ställning och öka inflytandet över den egna vården och behandlingen. Provgivarens integritet skyddas vid insamling, förvaring och användning av dessa prov. Lagen ska också underlätta för forskare att få tillgång till värdefullt material för forskning och klinisk prövning för att kunna utveckla av vården.
Att man samlar prov i biobanker är för allas bästa. Både nu och i framtiden.
Med prov från många kan man kartlägga och förebygga smittsamma sjukdomar. Vården kan använda prov för att kontrollera och utveckla metoder och rutiner och för att utbilda personal.
Mer information om biobankslagen och dess tillämpning hittar du här:
Biobank Sverige
1177.se
Information till forskare
Biobankslagen medger att humanbiologiska prover som insamlats/sparats inom sjukvården kan få användas till forskning och utveckling om det finns ett etiskt tillstånd enligt Etikprövningslagen (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460).
För att få tillgång till humanbiologiska prover krävs alltid nedanstående:
- Godkänd etikprövning
- Godkännande av Läkemedelsverket vid läkemedelsstudier
- Samtycke från provgivaren för det specifika projektet, om inte etikprövningsnämnd beviljat undantag
- Godkänt biobanksavtal med den biobank som ska vara ansvarig för provsamlingen.
För att få tillgång till prov från en befintlig provsamling i Västmanland måste ett biobanksavtal tecknas med Region Västmanland. För att börja samla in prov från hälso- och sjukvården i studiesyfte måste ett biobanksavtal tecknas med den Biobanks som ska ansvara för provsamlingen. Kontakta Region Västmanlands biobankssamordnare, Karin Kraft, för att upprätta avtal.
Region Västmanland har fyra biobanker registrerade hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO):
- Patologi Cytologi, registreringsnummer 554
- Klinisk kemi, registreringsnummer 442
- Bakteriologi Virologi, registreringsnummer 84
- E-biobanken, registreringsnummer 748
I följande länkar finner du riktlinjer och flödeschema, som kan vara ett bra stöd på vägen:
Information till personal som tar prover som sparas i en biobank
På Biobank Sveriges hemsida finns all information som du behöver. Under fliken dokument hittar du information för både personal och patienter. Där kan du bland annat hitta en Lathund för provtagande personal.
All provtagande personal rekommenderas att ta del av onlinekursen Biobankslagen - Information och samtycke för vårdprov som finns tillgänglig via Komptensplatsen eller via Biobank Sveriges hemsida.
Studieprotokoll
Enlund, Mats:
CAN study
- Protocol CAN version 28 Oct 2016
- Projektplan Registerstudie 2017-11-29
- Statistical Analysis Plan (SAP) SPOR-NKBC 0220
Isacsson, Göran:
Metylprednisolon käkled 2016:
- Protokoll Metylprednisolon käkled version 6 Svensk version
- Protocol methylprednisolone vs. placebo 22 June English version
Sleep apnoea 2013:
- Skriv ut
- Dela texten
- Ändrad den: 1 mars 2024