Statistik test
Unga med god självskattad hälsa
Stora skillnader i ungdomars upplevda hälsa mellan länets kommuner och mellan pojkar och flickor
Andel barn och unga med god självskattad hälsa har minskat i Västmanlands län mellan de två senaste mätningarna. År 2023 var förändringen -0.7 procentenheter och totalt angav 65 procent av skoleleverna i länet att de har god eller mycket god hälsa år 2023.
Kungsörs kommun är den kommun i länet som har högst andel barn och unga med god upplevd hälsa, 67,7 procent. Lägst andel i länet har Skinnskattebergs kommun, där motsvarande siffra är 58,9 procent.
Skillnaden mellan pojkar och flickor är stor, i länet är andelen pojkar med god självskattad hälsa drygt 20 procentenheter högre än andelen flickor. Skillnaden mellan pojkar och flickor är minst i Kungsör (17 procentenheter) och störst i Norberg (35 procentenheter).
Källa: Liv och hälsa ung
Splittrad bild av vuxnas hälsa i länets kommuner
Andelen vuxna som bedömer sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra var 70 procent år 2022. Det är oförändrat jämfört med den närmast föregående mätningen år 2017 men några procentenheter lägre än under första halvan av 2010-talet.
Västerås har den högsta andelen vuxna med god självupplevd hälsa, 70 procent. Lägst andel har Surahammar med 63 procent. Några kommuner har haft en negativ utveckling jämfdört med den föregående mätningen år 2017, i Fagersta, Köping och Sala har andelen med god självupplevd sjunkit. I länets övriga kommuner har andelen ökat eller varit oförändrad.
Störst skillnad mellan kvinnor och mäns upplevda hälsa finns i Arboga och Fagersta, där den uppgår till 10 procentenheter. I alla kommuner har män en högre andel med god hälsa. Minst skillnad mellan könen finns i Surahammar och Kungsör, främst beroende på att männen har lägre andel med god hälsa än i många andra kommuner. Bland kvinnnor är det relativt likartat mellan kommunerna, undantaget Västerås som har högst andel med god upplevd hälsa.
Källa: Liv och hälsa vuxen. Andel som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd vara bra elller mycket bra.
Stora skillnader mellan pojkars och flickors psykiska hälsa
Unga med blomstrande psykisk hälsa
Vuxna med gott psykiskt välbefinnande
Bland den vuxna befolkningen i Västmanland har 85 procent ett gott psykiskt välbefinnande. Det är ingen stor skillnad mellan kvinnnor och män i länet eller mot riksgenomsnittet. Andelen avser ett fyraårsmedelvärde för åren 2019-2022 och det finns vissa skillnader mot perioden 2017-2020, då andelen var lägre bland män och högre bland kvinnor, med andra ord en positiv utveckling för männen och en negativ för kvinnorna i länet.
Källa: Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät.
(Mycket) Gott psykiskt välbefinnande bygger på instrumentet Short Warwick Edinbourgh Mental Well-being Scale (SWEMWBS): Din situation de senaste 2 veckorna: Jag har haft en positiv syn på framtiden, Jag har känt att jag har varit till nytta, Jag har känt mig lugn, Jag har hanterat problem på ett bra sätt, Jag har tänkt på ett klart sätt, Jag har känt mig nära andra människor, Jag har själv kunnat bestämma mig om saker och ting. Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning bland befolkningen 16 år och äldre. Värden presenteras som icke åldersstandardiserade. För att få tillräckligt stort dataunderlag för region så redovisas flerårsmedelvärden. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden.
Barn och unga med låg ekonomisk standard
Totalt bodde 21 procent av barn och unga mellan 0-19 år i hushåll med låg ekonomisk standard år 2022. Det är en högre nivå än riksgenomsnittet som var 17 procent samma år. Utvecklingen det senaste året var positiv och andelen har minskat sedan år 2019, då den var 25 procent i Västmanland.
Det finns relativt stora skillnader mellan länets kommuner, Surahammar har lägst andel med låg ekonomisk standard, 16 procent och Fagersta har den högsta andelen av länets kommuner, 31 procent. Samtliga kommuner har haft en positiv utveckling under 2022, med minskade eller oförändrade andelar. Störst minskning hade Arboga, som gick från 25 till 21 procent.
Källa: Statistiska centralbyrån
Ekonomisk standard har hushållet som inkomstenhet och individen som analysenhet. Det betyder att alla hushållsmedlemmars disponibla inkomster summeras. Därefter justeras hushållets totala disponibla inkomst med hjälp av en ekvivalensskala utifrån hushållets storlek och sammansättning och fördelas lika mellan hushållets medlemmar. Vid publiceringen av inkomstår 2021 infördes en utökad ekvivalensskala, där hänsyn tas till att barn kan dela sitt boende mellan föräldrarna om föräldrarna inte bor tillsammans (s.k. växelvis boende). Låg ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet för riket.
Drygt 6 av 10 elever i skolår 6 har godkänt i alla ämnen i Västmanland
Andelen elever i skolår 6 som har godkänt i alla ämnen som ingått i elevens utbildning var 63 procent i Västmanland år 2023. Det är en lägre nivån än riksgenomsnittet, som var 74 procent. Skillnande mellan länet och riket har ökat under 2020-talet, främst beroende på att andelen med godkända resultat har sjunkit i Västmanland.
Bland länets kommuner har Västerås och Hallstahammar högst andel sjätteklassare med godkänt i alla ämnen, 70 procent. I Skinnskatteberg var andelen knappt 50 procent och i Fagersta och Kungsör var andelen strax under 60 procent.
Mer statistik
Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket
Behöriga till gymnasiet efter grundskolan
Andelen behöriga till gymnasiet ökade under 2023
Andelen elever i Västmanland som är behöriga till yrkesprogram efter att ha avslutat grundskolan var 84 procent år 2023. Det var en uppgång med fyra procentenheter från året innan. Andelen är något lägre än riksgenomsnittet, som var 86 procent.
Allra högst andel bland länet skommuner hade Skinnskatteberg, där 91 procent av eleverna gick ut med behörighet till yrkesprogram. Flera kommuner ligger runt 85 procent och ett par kommuner strax under 80 procent.
Mer statistik
Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket